Tiden går fortare än vad jag tror. Speciellt när man sover bort större delen av tiden när man inte har något att göra. Spelar ingen roll hur mycket eller lite jag sovit natten innan eller hur trött jag är när jag kommer hem från skolan - jag kan lägga mig i sängen och sova när som helst.

Har bara 6 och en halv veckor kvar, vilket för mig låter som aslite! En tredjedel av etapp två har nästan passerat... Nu när det känns som att slutet av denna halvårsresa har anlänt vill jag inte åka. Kommer kännas jättekonstigt att komma hem permanent. Att behöva göra något av min vardag hemma. Skaffa jobb, bli vuxen, skaffa lägenheter och utbildningar och bli gammal och pensionera mig och dö. Kul.

Att veta att det snart är jag som säger att det är min sista vecka, att fredagsmiddagen som brukar ske för de som åker hem snart kommer vara för min skull, känns på något sätt jättetråkigt. Och jag som har haft en sådan hemlängtan...

Oh well, ska trycka i mig lite räkostmackor och göra mina läxor, sen ska jag fika med lizbeth. Baci!